Thor Torn

Bra energi är blixtenergi

Vi människor använder mer och mer energi för varje dag som går. Det föds även fler människor som i framtiden kommer använda ännu mer energi. Därför är det alltid bra med nya idéer till förnyelsebar och ekologisk energi. Thor Tornen placeras på platser där det ofta förekommer åskväder. Thor Tornet fångar blixtarna från åskvädret och leder dem in i tornet där dess energi omvandlas till elektrisk energi som vi kan använda. När vädret är lugnt använder sig Thor Tornet av elektriskt laddade partiklar i luften som energikälla. Partikelenergin är inte planerad att hålla en hel stad igång, men däremot ge reservenergi till vissa delar i staden och även till själva Thor Tornet. När ett åskmoln närmar sig använder sig Tornet av den lagrade energin för att leda blixtarna till sin åskledare.

En blixt innehåller väldigt mycket energi, i genomsnitt cirka 2,7x10^6 Wh (eller 2,7 MWh). Ett normalt hushåll förbrukar ungefär 0,05 MWh under ett dygn. Energin från en blixt kan därför försörja runt 56 hushåll i ett helt dygn. Detta är alltså energi-innehållet i en genomsnittlig blixt! I ett åskväder förekommer flera blixtar, i riktigt starka åskväder upp till 1000 blixturladdningar. En del av dessa kan ha energier på upp till 6,5 MWh.
Ett problem som kommer fram när man ska ta till vara på blixtens energi är hur svårt och dyrt det är att omvandla energin till en form som vi kan använda oss av. Även om det är svårt så är det inte en omöjlighet. Idag är det kanske mycket dyrt att bara testa sådan teknologi, men så har det alltid varit med nya uppfinningar. När vi väl har lärt oss hur man gör på det bästa sättet kanske vi kommer till den nivån där vi kan samla upp varenda blixt utan problem. De första Tornen kommer att kosta väldigt mycket, men med teknologins utveckling och att man tillverkar fler Torn kommer kostnaderna sjunka väldigt mycket. 

Blixtar slår vanligen ner på måfå med rätt stora mellanrum vilket många skulle påstå är ett problem med att utnyttja blixtens energi. Lösningen till detta problem har två svar. Det ena är att Thor Torn ska göras billiga men ändå så effektiva som möjligt. Det gör att flera kan placeras ut vilket ökar chansen att en blixt slår ner i någon av dem. Det ger även mer energi, både från infångande av blixtar och även utvinningen av energi från laddade partiklar och strålning. Det andra svaret är att Thor Torn ska ha ett svagt elektro-magnetiskt fält som ska dra åskan närmare Tornen. Eftersom åska är laddade partiklar kommer magnetfältet att dra till sig de områden där det är stor chans för ett blixtnedslag. Tornet kommer även att känna av om molnet är negativt laddat eller positivt. Beroende på vilken laddning det är kommer Tornets spets att svagt ändra sin laddning till den motsatta som finns i molnet. Det ökar chansen ännu mer för att blixten kommer att slå ner i Tornet och därmed kan mer energi överföras.

Något som forskare har observerat är att mycket av energin från blixten går förlorad när energin omvandlas till värme när den slår ner. Det bästa sättet just nu är att bygga Tornen så höga som möjligt. Det gör blixtens väg kortare och då överförs mer energi in i transformatorn och mindre energi blir värme. Det kommer även att öka chansen för att blixten slår ner i Tornet.

För att hjälpa till att tillfredsställa framtidens energibehov kan vi börja samla in det enorma energiinnehållet som finns i blixtar. Det kommer troligen inte att göras på det mest effektiva sättet i början, men det är så vi människor har utvecklats. Vi testar och förbättrar våra idéer för att få fram bättre, starkare och effektivare hjälpmedel för vår överlevnad. I framtiden kommer kanske inte åskväder att ses som ett hot, utan som ett tillfälle att ladda upp stadens energireserver. Thor Torn kommer ge oss nya möjligheter för energiförsörjning då vi utnyttjar naturens krafter i samhällets tjänst. Det är en avgasfri energikälla som är helt förnyelsebar. En källa som ger bra energi från blixtens energi.

Tycker du att den här energikällan låter bra? Sprid idén och hjälp samhället att utvecklas till en bättre och mer hållbar energianvändare.

Källförteckning:

Författare	Senast uppdaterad	Titel	Institution	URL	Besök datum
Paul Dvorak	20. 8. 2013	How much power in a bolt of lightning	Windpower engineering & development	http://www.windpowerengineering.com/featured/business-news-projects/how-much-power-in-a-bolt-of-lightning/	Onsdag 24:e september
Alexander Davies	Står ej	Can we harvest the energy of lightning?	How stuff works	http://science.howstuffworks.com/environmental/energy/harvest-energy-lightning.htm	Fredag 27:e september
SMHI	23. 4. 2014	Blixtars energimängd	SMHI	http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/blixtars-energimangd-1.3912	Tisdag 30:onde september
SMHI	23. 4. 2014	Blixtar	SMHI	http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/blixtar-1.662	Tisdag 30:onde september
Illustrerad vetenskap	13. 10. 2010	Kan energin i en blixt utnyttjas?	Illustrerad vetenskap	http://illvet.se/teknologi/vaderfenomen/kan-energin-i-en-blixt-utnyttjas	Tisdag 30:onde september

Källresonemang:

Källa 1: How much power in a bolt of lightning. Sidan uppdaterades senast för ca. ett år sedan. Det är inte en så stor tidslucka vilket gör texten i sig mer trovärdig. Jag valde att använda informationen eftersom sidan den är tagen ifrån fokuserar och skriver om energi. Tidningen/sidan är mest fokuserad på vindkraftverk, fast det visar bara att de kan ett och annat om energi. Det är inte heller i reklamsyfte och är ett svar på en fråga. Det kan tolkas som att de bara svarade på frågan så gott som möjligt och inte bara lade in slumpmässiga tal.

Källa 2: Can we harvest the energy of lightning. Det står inte när artikeln är skriven eller uppdaterad vilket gör det svårt att bedöma inom det området. Artikeln är skriven och upplagd på sidan howstuffworks.com. Namnet visar på att de svarar på hur saker och ting fungerar. I artikeln skriver de även om en intervju de hade med Alternative energy holdings. Företaget hade försökt att bygga en maskin som skulle utnyttja kraften i en blixt. De misslyckades men sa sa själva att om man bara la in tillräckligt mycket pengar och undersökning skulle det gå. ”It’s not black magic, it’s just math and science, and it could happen”. Eftersom de intervjuade ett företag som hade testat sådan teknik gör källan mer trovärdig.

Källa 3: Blixtars energimängd. Sidan uppdaterades senast 23 april 2014. Eftersom det är under detta året gör det informationen mycket trovärdig. Artikeln är även skriven av SMHI som är ett statlig institut som håller på med miljö och väder. Eftersom de lägger ner tid och pengar på undersökningar om väder gör det sidan till en mycket tillförlitlig källa.

Källa 4: Blixtar: Den här sidan uppdaterades senast samma datum som den förra (källa 3). Den är skriven av samma institut (SMHI) vilket gör att samma resonemang gäller. Texten låter även trovärdig utifrån innehållet. Den innehåller mest grundläggande information om blixtar. Därför fick jag ingen ny information från denna källa, men en referens till sådant jag redan kunde.

Källa 5: Kan energin i en blixt utnyttjas? Sidan är uppdaterad för fyra år sedan, oktober 2010. Även om den här källan är gammal valde jag den på grund av olika anledningar. Den är skriven av Illustrerad Vetenskap som är en tidning som fördjupar sig i vetenskapliga frågor, som t.ex. energin i en blixt. En annan anledning är att forskningsområdet angående energiupptaget från blixtar inte ändrats så mycket på de fyra åren som gått sedan artikeln skrevs. Instrumenten som används för att undersöka blixtar och dess energiinnehåll har inte heller ändrats speciellt mycket, i alla fall inte tillräckligt för att denna källa ska vara oanvändbar p.g.a. ålder.

En källa jag inte använde var Tors hammare styrs från rymden. Den här artikeln var skriven av Svenska Dagbladet. Den var senast uppdaterad den 5:e juni 2013. Jag använde inte informationen eftersom det var inget jag hade användning av. De skrev om ryska forskare som hade en teori om att blixtar slår ner p.g.a. kosmisk strålning som träffar elektroner med högt energiinnehåll. Jag kände att detta var inget som jag behövde i min text, förutom att det kunde vara kul fakta.

English: Lord of the rings

Book review/fact: Lord of the rings

The book was written in between the years of 1937 and was published in 1954. The book was written by the English professor J.R.R. Tolkien. He studied languages and was a university professor teaching English.

The book is about a hobbit, a short and a bit more hairy version of a human, who must go on a mission to destroy a dark and powerful magic ring. Frodo, the hobbit, three of his hobbit friends and a wizard sets of towards a village where they are to meet up with a human warrior. Later on the way they also befriend a dwarf and an elf and together they venture out towards Mordor, the land of the dark lord Sauron. In Mordor they must throw the ring in the very volcano it was forged in, for the fire that created it is the only power on Middle Earth that can destroy it. But the land is filled with traps, dangerous creatures and orcs. It is a hard task the group has to complete, and even though the books has been out for 60 years I won't spoil the end.

When I read the books it didn't really give me a special feeling or anything, but it was fun reading it. I don't really have any special memories either, but he was very good at literature and describing the world and what's happening in it, if anything, that's my special memory. However afterwards when I got to know how much lore Tolkien created around his world, it caught my attention. I haven't really looked it up that much, but I really like reading about lore, and he built up an entire world, so someday I will read his other books and read about the gigantic world he created.

Tidningsartikel

Här är en länk till min tidningsartikel

Träningsdagbok

Min bästa tid på gunnesborundan var lite över 14 minuter. Min nya tid (sämre) ligger på runt 17.20. Jag tränade inte så mycket kondition i sommar och latade mig mycket vilket inte var till någon hjälp. Ändå gjorde jag mitt bästa för en bra tid, men min kondition orkade inte ta mig i mål utan vila. Mitt mål är att komma tillbaka till en tid på runt 14 minuter. För att uppnå detta målet ska jag göra mitt bästa på mina parkourträningar, idrottslektionerna och  även jogga minst en gång i veckan. Jag tänker även hålla uppe min fysträning hemma som kan hjälpa lite med konditionen.

Träningsdagbok
V.35
(28/8)Tors: Spelade badminton och basket under idrottslektionen.
(31/8)Söndag: Sprang två varv runt Nöbbelövskyrkan. Körde fyspass hemma.

V.36
(2/9)Tisdag: Jag spelade basket på idrottslektionen. Gick på parkour träning efter skolan.
(4/9)Torsdag: Vi körde brännboll på idrotten, jag sprang och gjorde mitt bästa.
Var förkyld och hade ont i halsen under helgen och kunde inte träna.

V.37
(9/9)Tisdag: Vi körde ett konditionspass med hjälp av mattor, koner och varandra.
Fortfarande lite sjuk och ont i halsen. Gjorde mitt bästa ändå.
(11/9) Torsdag: Spelade basket på idrottslektionen och sprang mycket fram och tillbaka. Gjorde mitt bästa för att blockera bollhållaren i motståndarlaget.

V.38
(15-16/9)Måndag/tisdag: Gick promenader ute i naturen när vi var på lägerskola i Snogeholm.
(18/9) Sprang lilla Gunnesborundan på gympan. Gick på karate träning för första gången på kvällen; tränade blockar och rörelse-sekvenser.
(21/9)Söndag: Gick på karate träning, tränade blockar, slag och sparkar, körde även fysträning, bl a 4x10 situps, tåhävningar och armhävningar. Var helt genomsvettig efteråt!

V.39
(23/9)Tisdag: Spelade basket på idrottslektionen. Sprang mycket i början och tog ut mig. Mot slutet kom fler för att spela, då fick jag inte lika många passningar och jag sprang inte lika mycket.
(25/9)Torsdag: Joggade C banan på orienteringen. Jag var skadad i knät och Alexander B hade precis varit sjuk, så vi kunde inte göra vårt allra bästa. Efter skoldagen var jag på karate träning. Övade mest tekniker och namnen på dem.
(28/9)Söndag: Gick på karate träning. Hade extra hårt fyspass. Tog nästan ut mig totalt.

V.40
(30/9)Tisdag: Vi körde stafetter på idrotten i skolan. Min och Elleströms övning som blev utövad var att man skulle springa ner till väggen och göra 5 burpies och sedan tillbaka. Jag kände att jag inte sprang allt jag kunde under stafetteerna delvis för att jag kände mig lite trött. Trotts detta blev jag ganska andfådd och kände att jag fått ut något. På kvällen gick jag på parkourträning. Vi övade mest på bakåtvolter.
(2/10)Torsdag: Vi hade studiedag och därför var det ingen skolidrott. På kvällen gick jag på karateträning. Vi övade ställningar slag och sparkar. Fastän det inte var så mycket löpning kände jag ändå att min puls var ganska hög och jag kände mig uttagen efteråt.
(5/10)Söndag: På kvällen gick jag på karateträning. Vi gick igenom grundläggande tekniker och övade även på en ganska ny ställning.

V.41
(7/10)Tisdag: På idrotten körde vi spökboll. Jag gjorde mitt bästa och tog ut mig ganska mycket. På kvällen gick jag på parkourträning där vi fick köra fritt. Jag övade mest på kong och även side flip. Jag känner att jag börjat få in side flipen och sätter den ganska säkert nu.
(9/10)Torsdag: På idrotten körde vi "skidskytte". Jag sprang mina rundor så snabbt jag kunde och blev ganska andfådd i slutet. Jag känner dock att jag hade kunnat ta ut mig mer. På kvällen gick jag på karateträning. Vi körde lite fys, lite kondition och lite teknik. Jag kände mig inte så trött efteråt, men det var bra träning.
(12/10)Söndag: På kvällen gick jag på karateträning. Vi gick igenom grundtekniker och lärde oss ett nytt slag mot magen. Vi tränade även sparkar och på det nya slaget. Vi körde väldigt hårt och jag var riktigt uttagen efteråt och helt genomsvettig.

NO atom frågor Helium

1. Atom betyder odelbar och är den minsta byggstenen i materian runt omkring och inuti oss. En atom består av protoner (positivt laddade), elektroner (negativt laddade) och neutroner (ingen laddning). Protonerna och neutronerna sitter ihop i atomkärnan. Utanför atomkärnan svävar elektronerna i olika skal som inifrån heter K, L, M och ända upp till Q, dvs det finns som mest 7 skal sammanlagt. I K-skalet kan det max finnas 2 elektroner och i L-skalet kan det max finnas 8 elektroner. Antalet elektroner varierar från atom till atom. Naturligt finns det lika många elektroner som protoner så att man får en neutral (oladdad) atom. Om det finns 6 protoner i kärnan finns det 6 elektroner i skalen sammanlagt. Atomer som fyller det yttersta skalet med elektroner kallas för ädla atomer. De är inte så glada att byta ut elektroner eller reagera med andra atomer. Andra atomer som inte fyller ut det yttersta skalet har lättare för att reagera. Deras yttersta elektroner kallas för valens-elektroner och är de som lätt kan avges vid reaktioner. Ämnen antingen avger lätt eller tar gärna emot elektroner för att få ett fullt yttersta elektronskal.

Valt grundämne: Helium.

Antal protoner: två

Antal neutroner: två

Antal elektroner: två

Antal lager/vilket: ett, K-lagret

Laddning: Ingen(neutral)

Period-nummer: ett

Helium är en ädelgas (fyller sitt yttersta skal med elektroner) som mycket ogärna reagerar med andra atomer. I princip reagerar helium inte alls och kallas därför för en inert gas. Både för att det är en ädelgas och för att atomen är så liten. På grund av detta kan det vara svårt att hålla helium i behållare eftersom de långsamt sipprar ut. Helium har ingen färg och ingen lukt. 

Kokpunkten är mycket låg (faktiskt den lägsta kokpunkten av alla grundämnen) och kan därför bara med hjälp av högt tryck omvandlas till fast form.

Helium framställs via heliumrik naturgas. Man utvinner heliumet genom att värma upp (destillera) naturgasen och ”plocka ut” gasen när den separeras från de andra gaserna.

Helium  kan användas i väderballonger och andra svävande objekt istället för explosiv vätgas. Den används även av dykare istället för kväve för att minska kvävenarkosen. Inom metallurgi och belysningsteknik används helium för att inga onödiga kemiska reaktioner ska inträffa. I vissa lampor skickar man elektriska strömmar igenom heliumfyllda glasrör. Gasen används även vid laserskärning och svetsning för att hindra oönskade kemiska reaktioner. Helium används också av den anledningen vid förpackning av mat som skydd mot oxidering (reaktion med syre) och har då E-nummer E 939.

När man andas in helium får man en ”Kalle Anka” röst för att ljudets hastighet är högre i helium än i luft. Man bör inte andas in för mycket helium, då gasen kan ersätta den större delen av syret i blodet. Det kan göra så att personen antingen svimmar eller möjligen får hjärnskador av syrebrist.

1. Grundämnena sorterade i alkalimetaller är: Litium, Natrium, Kalium, Rubidium, Cesium och Francium. Även väte ingår i grupp 1, men är ingen metall.

Det finns flera likheter mellan alkalimetaller. I fast eller flytande form är de silveraktiga med metallglans (i fast form när snittytan är ny). De har även bra elektrisk ledningsförmåga. Alkalimetaller är mjuka och har även en ganska låg densitet som gör att vissa av dem till och med flyter i vatten.

Alla alkalier har bara en valenselektron som de gärna gör sig av med. Det gör att de reagerar väldigt lätt med vissa ämnen. 

När man eldar alkalimetaller ger de ifrån sig en färggrann låga. Därför finns de ofta med i fyrverkerier. 

En alkalimetalls vattenlösning är basisk och det är det den är uppkallad efter. Al-qaly betyder soda på arabiska, vilket betyder att alkalisk är en synonym för basisk.

Eftersom alkalier gärna reagerar med andra ämnen finns de inte naturligt i naturen, utan existerar som joner i vattenblandningar.

1. A) Vad menas med en grupp: En grupp består av flera grundämnen med flera liknande egenskaper. En grupp är en lodrät kolumn i det periodiska systemet. Det finns 18 grupper totalt. Vissa grupper har egna namn, som alkalimetaller (grupp 1), halogener (grupp 17) och ädelgaser (grupp 18).

1. Vad menas med period: En period är en vågrät rad i periodiska systemet. I perioderna finns ämnen med liknande atommassa. 

Uruk Hai svärd

Idé, planering och design:

Jag fick idén när Alexander B kom på att göra något svärd-liknande. Jag ville göra ett fantasisvärd från en film, bok eller spel. Sedan kom jag fram till att jag ville göra ett Uruk Hai svärd från sagan om ringen. Jag ritade upp svärdet och satte ut mått, men jag hade inte så mycket mer arbetsplanering. Även utan en gick det väldigt bra eftersom det var ett simpelt svärd jag skulle göra.

Arbetsgång

Jag började med att sätta ut måtten på hur stort jag ville ha mitt svärd. När måtten var färdiga tog jag en furu träbit. Jag fixade till längden och började skära ut formen på svärdet. När jag i helhet hade formen började jag hyvla ner eggen på svärdet och den bakåt pekande spetsen. Sedan tog jag sandpapper och slipade allt så att det skulle vara mjukt och lent. Efter slipningen hämtade jag en läderbit från syslöjden. Jag sydde lite i den så att det skulle se ut som flera bitar som satt samman. När den såg bra ut gick jag tillbaka till träslöjden och fäste läderbiten (med lim) på mitt handtag som ett fäste(och för synens skull). Sedan brände jag in ”runor” i svärdet för att det skulle se häftigare ut. För att få en effekt på svärdet brände jag det lätt för att den skulle få en häftig färg och mönster. För att trät skulle se bättre ut och för uthålligheten tog jag olja och smörjde in svärdet i det. Efter det var det bara att vänta på att det skulle torka. Sedan var mitt svärd klart.

Material

Det var inte direkt jag som gjorde valet. Jens kom med förslag och det lättaste alternativet var furu. Det var det virket jag valde. Till handtagets fäste använde jag renläder. Det var den bästa biten jag kunde få tag på så det var det jag använde. Oljan jag använde till att olja in mitt svärd var linolja.

John Dalton

John Dalton föddes 6 september 1766 i Eeaglesfield och dog 27 juli 1844. Han var en brittisk fysiker/kemist och är känd för sin teori om uppbyggnaden av atomen. Dalton var fascinerad av Demokritos idé om uppbyggnaden av små byggstenar, atomer, och utförde flera experiment för att stödja denna teori. Senare kom han fram till att all materia var uppbyggd av små, i praktiken osynliga, partiklar som var odelbara. 

Daltons pappa var en fattig yllevävare och Dalton själv fick sitt leverbröd via sina kunskaper i matte och naturvetenskap. När han blev äldre arbetade han som lärare på en skola i Manchester. När skolan flyttade stannade Dalton kvar i staden och fortsatte som privatlärare. Sin privattid använde han till egna experiment och undersökningar. 

I början av sin karriär höll Dalton på med meteorologiska problem. Han studerade delvis betydelsen av vattenångan i atmosfären och blev på så sätt intresserad av gasers värmeutvidning och absorption i vätskor och gasers förhållande vid blandning.  Det var efter honom som lagen för gasblandningar namngavs: Daltons lag. Dalton kom med flera teorier varav vissa senare skulle bli bekräftade av andra forskare. Det var även Dalton som kom på att kol var ett grundämne.