Thor Torn

Bra energi är blixtenergi

Vi människor använder mer och mer energi för varje dag som går. Det föds även fler människor som i framtiden kommer använda ännu mer energi. Därför är det alltid bra med nya idéer till förnyelsebar och ekologisk energi. Thor Tornen placeras på platser där det ofta förekommer åskväder. Thor Tornet fångar blixtarna från åskvädret och leder dem in i tornet där dess energi omvandlas till elektrisk energi som vi kan använda. När vädret är lugnt använder sig Thor Tornet av elektriskt laddade partiklar i luften som energikälla. Partikelenergin är inte planerad att hålla en hel stad igång, men däremot ge reservenergi till vissa delar i staden och även till själva Thor Tornet. När ett åskmoln närmar sig använder sig Tornet av den lagrade energin för att leda blixtarna till sin åskledare.

En blixt innehåller väldigt mycket energi, i genomsnitt cirka 2,7x10^6 Wh (eller 2,7 MWh). Ett normalt hushåll förbrukar ungefär 0,05 MWh under ett dygn. Energin från en blixt kan därför försörja runt 56 hushåll i ett helt dygn. Detta är alltså energi-innehållet i en genomsnittlig blixt! I ett åskväder förekommer flera blixtar, i riktigt starka åskväder upp till 1000 blixturladdningar. En del av dessa kan ha energier på upp till 6,5 MWh.
Ett problem som kommer fram när man ska ta till vara på blixtens energi är hur svårt och dyrt det är att omvandla energin till en form som vi kan använda oss av. Även om det är svårt så är det inte en omöjlighet. Idag är det kanske mycket dyrt att bara testa sådan teknologi, men så har det alltid varit med nya uppfinningar. När vi väl har lärt oss hur man gör på det bästa sättet kanske vi kommer till den nivån där vi kan samla upp varenda blixt utan problem. De första Tornen kommer att kosta väldigt mycket, men med teknologins utveckling och att man tillverkar fler Torn kommer kostnaderna sjunka väldigt mycket. 

Blixtar slår vanligen ner på måfå med rätt stora mellanrum vilket många skulle påstå är ett problem med att utnyttja blixtens energi. Lösningen till detta problem har två svar. Det ena är att Thor Torn ska göras billiga men ändå så effektiva som möjligt. Det gör att flera kan placeras ut vilket ökar chansen att en blixt slår ner i någon av dem. Det ger även mer energi, både från infångande av blixtar och även utvinningen av energi från laddade partiklar och strålning. Det andra svaret är att Thor Torn ska ha ett svagt elektro-magnetiskt fält som ska dra åskan närmare Tornen. Eftersom åska är laddade partiklar kommer magnetfältet att dra till sig de områden där det är stor chans för ett blixtnedslag. Tornet kommer även att känna av om molnet är negativt laddat eller positivt. Beroende på vilken laddning det är kommer Tornets spets att svagt ändra sin laddning till den motsatta som finns i molnet. Det ökar chansen ännu mer för att blixten kommer att slå ner i Tornet och därmed kan mer energi överföras.

Något som forskare har observerat är att mycket av energin från blixten går förlorad när energin omvandlas till värme när den slår ner. Det bästa sättet just nu är att bygga Tornen så höga som möjligt. Det gör blixtens väg kortare och då överförs mer energi in i transformatorn och mindre energi blir värme. Det kommer även att öka chansen för att blixten slår ner i Tornet.

För att hjälpa till att tillfredsställa framtidens energibehov kan vi börja samla in det enorma energiinnehållet som finns i blixtar. Det kommer troligen inte att göras på det mest effektiva sättet i början, men det är så vi människor har utvecklats. Vi testar och förbättrar våra idéer för att få fram bättre, starkare och effektivare hjälpmedel för vår överlevnad. I framtiden kommer kanske inte åskväder att ses som ett hot, utan som ett tillfälle att ladda upp stadens energireserver. Thor Torn kommer ge oss nya möjligheter för energiförsörjning då vi utnyttjar naturens krafter i samhällets tjänst. Det är en avgasfri energikälla som är helt förnyelsebar. En källa som ger bra energi från blixtens energi.

Tycker du att den här energikällan låter bra? Sprid idén och hjälp samhället att utvecklas till en bättre och mer hållbar energianvändare.

Källförteckning:

Författare	Senast uppdaterad	Titel	Institution	URL	Besök datum
Paul Dvorak	20. 8. 2013	How much power in a bolt of lightning	Windpower engineering & development	http://www.windpowerengineering.com/featured/business-news-projects/how-much-power-in-a-bolt-of-lightning/	Onsdag 24:e september
Alexander Davies	Står ej	Can we harvest the energy of lightning?	How stuff works	http://science.howstuffworks.com/environmental/energy/harvest-energy-lightning.htm	Fredag 27:e september
SMHI	23. 4. 2014	Blixtars energimängd	SMHI	http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/blixtars-energimangd-1.3912	Tisdag 30:onde september
SMHI	23. 4. 2014	Blixtar	SMHI	http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/blixtar-1.662	Tisdag 30:onde september
Illustrerad vetenskap	13. 10. 2010	Kan energin i en blixt utnyttjas?	Illustrerad vetenskap	http://illvet.se/teknologi/vaderfenomen/kan-energin-i-en-blixt-utnyttjas	Tisdag 30:onde september

Källresonemang:

Källa 1: How much power in a bolt of lightning. Sidan uppdaterades senast för ca. ett år sedan. Det är inte en så stor tidslucka vilket gör texten i sig mer trovärdig. Jag valde att använda informationen eftersom sidan den är tagen ifrån fokuserar och skriver om energi. Tidningen/sidan är mest fokuserad på vindkraftverk, fast det visar bara att de kan ett och annat om energi. Det är inte heller i reklamsyfte och är ett svar på en fråga. Det kan tolkas som att de bara svarade på frågan så gott som möjligt och inte bara lade in slumpmässiga tal.

Källa 2: Can we harvest the energy of lightning. Det står inte när artikeln är skriven eller uppdaterad vilket gör det svårt att bedöma inom det området. Artikeln är skriven och upplagd på sidan howstuffworks.com. Namnet visar på att de svarar på hur saker och ting fungerar. I artikeln skriver de även om en intervju de hade med Alternative energy holdings. Företaget hade försökt att bygga en maskin som skulle utnyttja kraften i en blixt. De misslyckades men sa sa själva att om man bara la in tillräckligt mycket pengar och undersökning skulle det gå. ”It’s not black magic, it’s just math and science, and it could happen”. Eftersom de intervjuade ett företag som hade testat sådan teknik gör källan mer trovärdig.

Källa 3: Blixtars energimängd. Sidan uppdaterades senast 23 april 2014. Eftersom det är under detta året gör det informationen mycket trovärdig. Artikeln är även skriven av SMHI som är ett statlig institut som håller på med miljö och väder. Eftersom de lägger ner tid och pengar på undersökningar om väder gör det sidan till en mycket tillförlitlig källa.

Källa 4: Blixtar: Den här sidan uppdaterades senast samma datum som den förra (källa 3). Den är skriven av samma institut (SMHI) vilket gör att samma resonemang gäller. Texten låter även trovärdig utifrån innehållet. Den innehåller mest grundläggande information om blixtar. Därför fick jag ingen ny information från denna källa, men en referens till sådant jag redan kunde.

Källa 5: Kan energin i en blixt utnyttjas? Sidan är uppdaterad för fyra år sedan, oktober 2010. Även om den här källan är gammal valde jag den på grund av olika anledningar. Den är skriven av Illustrerad Vetenskap som är en tidning som fördjupar sig i vetenskapliga frågor, som t.ex. energin i en blixt. En annan anledning är att forskningsområdet angående energiupptaget från blixtar inte ändrats så mycket på de fyra åren som gått sedan artikeln skrevs. Instrumenten som används för att undersöka blixtar och dess energiinnehåll har inte heller ändrats speciellt mycket, i alla fall inte tillräckligt för att denna källa ska vara oanvändbar p.g.a. ålder.

En källa jag inte använde var Tors hammare styrs från rymden. Den här artikeln var skriven av Svenska Dagbladet. Den var senast uppdaterad den 5:e juni 2013. Jag använde inte informationen eftersom det var inget jag hade användning av. De skrev om ryska forskare som hade en teori om att blixtar slår ner p.g.a. kosmisk strålning som träffar elektroner med högt energiinnehåll. Jag kände att detta var inget som jag behövde i min text, förutom att det kunde vara kul fakta.

NO atom frågor Helium

1. Atom betyder odelbar och är den minsta byggstenen i materian runt omkring och inuti oss. En atom består av protoner (positivt laddade), elektroner (negativt laddade) och neutroner (ingen laddning). Protonerna och neutronerna sitter ihop i atomkärnan. Utanför atomkärnan svävar elektronerna i olika skal som inifrån heter K, L, M och ända upp till Q, dvs det finns som mest 7 skal sammanlagt. I K-skalet kan det max finnas 2 elektroner och i L-skalet kan det max finnas 8 elektroner. Antalet elektroner varierar från atom till atom. Naturligt finns det lika många elektroner som protoner så att man får en neutral (oladdad) atom. Om det finns 6 protoner i kärnan finns det 6 elektroner i skalen sammanlagt. Atomer som fyller det yttersta skalet med elektroner kallas för ädla atomer. De är inte så glada att byta ut elektroner eller reagera med andra atomer. Andra atomer som inte fyller ut det yttersta skalet har lättare för att reagera. Deras yttersta elektroner kallas för valens-elektroner och är de som lätt kan avges vid reaktioner. Ämnen antingen avger lätt eller tar gärna emot elektroner för att få ett fullt yttersta elektronskal.

Valt grundämne: Helium.

Antal protoner: två

Antal neutroner: två

Antal elektroner: två

Antal lager/vilket: ett, K-lagret

Laddning: Ingen(neutral)

Period-nummer: ett

Helium är en ädelgas (fyller sitt yttersta skal med elektroner) som mycket ogärna reagerar med andra atomer. I princip reagerar helium inte alls och kallas därför för en inert gas. Både för att det är en ädelgas och för att atomen är så liten. På grund av detta kan det vara svårt att hålla helium i behållare eftersom de långsamt sipprar ut. Helium har ingen färg och ingen lukt. 

Kokpunkten är mycket låg (faktiskt den lägsta kokpunkten av alla grundämnen) och kan därför bara med hjälp av högt tryck omvandlas till fast form.

Helium framställs via heliumrik naturgas. Man utvinner heliumet genom att värma upp (destillera) naturgasen och ”plocka ut” gasen när den separeras från de andra gaserna.

Helium  kan användas i väderballonger och andra svävande objekt istället för explosiv vätgas. Den används även av dykare istället för kväve för att minska kvävenarkosen. Inom metallurgi och belysningsteknik används helium för att inga onödiga kemiska reaktioner ska inträffa. I vissa lampor skickar man elektriska strömmar igenom heliumfyllda glasrör. Gasen används även vid laserskärning och svetsning för att hindra oönskade kemiska reaktioner. Helium används också av den anledningen vid förpackning av mat som skydd mot oxidering (reaktion med syre) och har då E-nummer E 939.

När man andas in helium får man en ”Kalle Anka” röst för att ljudets hastighet är högre i helium än i luft. Man bör inte andas in för mycket helium, då gasen kan ersätta den större delen av syret i blodet. Det kan göra så att personen antingen svimmar eller möjligen får hjärnskador av syrebrist.

1. Grundämnena sorterade i alkalimetaller är: Litium, Natrium, Kalium, Rubidium, Cesium och Francium. Även väte ingår i grupp 1, men är ingen metall.

Det finns flera likheter mellan alkalimetaller. I fast eller flytande form är de silveraktiga med metallglans (i fast form när snittytan är ny). De har även bra elektrisk ledningsförmåga. Alkalimetaller är mjuka och har även en ganska låg densitet som gör att vissa av dem till och med flyter i vatten.

Alla alkalier har bara en valenselektron som de gärna gör sig av med. Det gör att de reagerar väldigt lätt med vissa ämnen. 

När man eldar alkalimetaller ger de ifrån sig en färggrann låga. Därför finns de ofta med i fyrverkerier. 

En alkalimetalls vattenlösning är basisk och det är det den är uppkallad efter. Al-qaly betyder soda på arabiska, vilket betyder att alkalisk är en synonym för basisk.

Eftersom alkalier gärna reagerar med andra ämnen finns de inte naturligt i naturen, utan existerar som joner i vattenblandningar.

1. A) Vad menas med en grupp: En grupp består av flera grundämnen med flera liknande egenskaper. En grupp är en lodrät kolumn i det periodiska systemet. Det finns 18 grupper totalt. Vissa grupper har egna namn, som alkalimetaller (grupp 1), halogener (grupp 17) och ädelgaser (grupp 18).

1. Vad menas med period: En period är en vågrät rad i periodiska systemet. I perioderna finns ämnen med liknande atommassa. 

John Dalton

John Dalton föddes 6 september 1766 i Eeaglesfield och dog 27 juli 1844. Han var en brittisk fysiker/kemist och är känd för sin teori om uppbyggnaden av atomen. Dalton var fascinerad av Demokritos idé om uppbyggnaden av små byggstenar, atomer, och utförde flera experiment för att stödja denna teori. Senare kom han fram till att all materia var uppbyggd av små, i praktiken osynliga, partiklar som var odelbara. 

Daltons pappa var en fattig yllevävare och Dalton själv fick sitt leverbröd via sina kunskaper i matte och naturvetenskap. När han blev äldre arbetade han som lärare på en skola i Manchester. När skolan flyttade stannade Dalton kvar i staden och fortsatte som privatlärare. Sin privattid använde han till egna experiment och undersökningar. 

I början av sin karriär höll Dalton på med meteorologiska problem. Han studerade delvis betydelsen av vattenångan i atmosfären och blev på så sätt intresserad av gasers värmeutvidning och absorption i vätskor och gasers förhållande vid blandning.  Det var efter honom som lagen för gasblandningar namngavs: Daltons lag. Dalton kom med flera teorier varav vissa senare skulle bli bekräftade av andra forskare. Det var även Dalton som kom på att kol var ett grundämne.

NO robot labbraport

1st lektionen: Vi byggde ihop vår robot. Vi turades om att bygga och det gick bra. Vi blev klara först och eftersom vi inte fick ett uppdrag så byggde vi lite småsaker med legot under resten av lektionen.

2a lektionen: Vi han inte göra så mycket, vi letade efter ett fungerande batteri. Vi lyckades hitta ett men han då inte med att programmera. Sedan fick vi reda på att batteriet inte laddades i sladden vi satte in den i, men vi hittade en sladd och det löste sig.

3e lektionen: Vi programmerade in roboten så att den skulle köra framåt utan att slå i en legogubbe. Vi fick lära oss att en rotation var ung 17,2 cm. längden mellan roboten och gubben var 101cm. Vi blev en av de första att klara det och det gick riktigt bra.

4:e lektionen: Vi skulle programmera roboten att åka i först fyrkant med sidan ung 61 och sedan en cirkel i motsatta hål med diameter ung 60. Vi fick sidan 60 och diameter 58,5, så vi anser att det var en succes! Våran robot åkte nästan perfekt, vi gjorde en av de bästa ”åkturerna”. Vi döpte även vår robot till 6-Y-BOT...

5:e lektionen: Vi skulle programmera vår robot att köra rakt fram och sedan svänga i en fjärdedels båge in i en fickparkering och sedan en fjärdedels båge ut. Det gick inte så bra för roboten gjorde inte som vi ville. Vi fick testa oss fram mycket och i slutet så fick vi till det hyfsat. 

6:e lektionen: Vi byggde till en trycksensor. Det kändes som en kort lektion för vi han inte med att programmera in så mycket och sedan slutade vi efter det. 

7:e lektionen: Vi skulle programmera vår robot att backa bak mot en vägg (med trycksensor) och sen skulle den svänga in i en likadan fickparkering som i 5:e lektionen. Först gjorde inte roboten alls som vi ville att den skulle, den betedde sig konstigt. Men efter att jag raderat alla ljudfiler (som också laddas ned med programmering) så funkade det bättre och vi fick till det ganska bra.

(bilder & filmer kommer snart) 

Kikare - Laborationsrapport

Inledning

Kikare är ett verktyg gjort för att se på föremål på långt avstånd, som t.ex. ett uppträdande på en scen, skåda fåglar eller undersöka universum. Detta beror så klart på kikaren/teleskopet och dess linser. Idag ska jag och min kamrat skapa ett mästerverk, en så kallad kikare.

Terresterkikare  

Uppfanns av en Nederländisk glasögonmakare, Hans Lipperhey. det sägs att två barn i hans verkstad lekte med två linser och kollade på ett kyrktorn genom dem och de såg att det blev förstorat. 

Den första kikaren kunde förstora 4 gånger. Efter det byggde Gallelei en egen terresterkikare som kunde förstora 8 gånger och sen 20 gånger. Tillslut kunde den förstora tillräckligt för att skåda stjärnorna med.

Teaterkikare

En teaterkikare kan max förstora 4 gånger. Den används vid teatrar, operor och även sport evenemang. Det är troligen en uppkommare efter att de första kikarna skapades för korta avstånd. 

Planering

Vi började med att ta reda på hur en kikare är uppbyggd. Alla källor beskriver kikare olika så vi valde två stycken modeller att använda och inkorporera i denna laborationsrapport. Sedan var det bara testande som gällde, vi experimenterade med olika sorters linser för att inte bara se vad som händer och hur man ska utföra uppgiften men också förstå hur en kikare fungerar. Vi valde också linser (okulär och objektiv) som var lämpligast för samtliga modeller, alltså teater- och terresterkikare (se Material).

Uppgift

Att bygga en väl fungerande modell av en kikare.

Material 

9 konvexa linser (3 +5, 3 +12 och 3 +30)

1 konkav lins (-15)

3 muffar

1 optisk bänk

Ett föremål att se på

Syfte

Syftet med detta arbete är att självständigt söka information, skriva en laborationsrapport och genomföra en systematisk undersökning samt förstå hur en kikare fungerar. 

Utförande

Använd dig av olika linser och metoder för att uppnå målet; att bygga en fungerande kikare. Sök information om hur en kikare är uppbyggd och hur den fungerar för att sen återskapa den med linser. Välj en sorts kikare att göra som du tycker är lämplig i detta sammanhang. 

1. Sätt upp den optiska bänken på plats.
   
2. Välj ett okulär (konkav för teaterkikare och konvex för terresterkikare)
   
3. Sätt en muff på 0.
   
4. Fäst okuläret i muffen på 0.
   
5. Välj ett objektiv (en konvex lins för teaterkikare och två konvexa linser för terresterkikare)
   
6. Sätt objektivet i en muff på 10 (teaterkikare)
   
7. Sätt objektivet på 19 och 48. (terresterkikare)
   

Desto närmare okuläret linsen är desto större blir bilden på andra sidan. Brännvidden på linsen och okuläret påverkar också denna bild, därför får du experimentera med de olika linserna vi valt. Föremålets avstånd (det man tittar på) påverkar också bildens skärpa, därför måste man korrigera kikaren m.h.a att flytta på linserna. 

Teaterkikare

Terresterkikare

Resultat och slutsats

Vi tittade på ett föremål på långt avstånd, ungefär 6 meter ifrån den optiska bänken. Desto närmare okuläret objektivet var desto skarpare var bilden från ett långt håll. Desto längre ifrån blev det suddigare, och det gick bara att titta på föremål väldigt nära objektivet. Detta gäller en +30 lins som objektiv. Alltså längden ifrån objektivet och okuläret ändrar skarpan på bilden. En +5 lins som objektiv var icke optimalt eftersom dess brännvidd innebär att den måste vara mindre än 5cm från okuläret för att bilden inte ska vara upp och ner, men eftersom den är så nära okuläret betyder det att bilden blir suddig på långt håll. Alltså en +5 lins funkar bara som ett mikroskop som man ser på föremål på nära håll.
Eftersom en terresterkikare är gjord för att titta på föremål på långt håll, som stjärnor, därför är den optimal på långt (väldigt långt)håll, men bilden blir omvänd, eftersom det inte spelar någon roll om bilden är omvänd eller inte när det gäller skådande av stjärnor, galaxer eller planeter

Aktivt kol

Aktivt kol

Hypotes: Jag tror saften kommer sugas upp i kolet och vattnet kommer bli klart.

Material och kemikalier: Filter, Saftblandning, glasstav, bägare, kolpulver.

Riskanalys: Vi kan andas in kolpulver.

Utförande: Häll en sked aktivt kolpulver i en bägare med saft. Rör om med glasstaven, därefter filtrera ner lösningen i en tom bägare.

Resultat: Vår hypotes stämde och kolet filtrerade mesta delen av saften.

Lutsats: Saftens molekyler fastnade på det aktiva kolet....

Felkällor: Saften blev inte helt filtrerad.

Länk till film om elmotor

Här är en länk till min och Alexander S film om elmotorn.

Elektromagnet NO labbraport

Syfte: förstå vad en elektromagnet är

Uppgift: Göra en elektromagnet

Hypotes: Tror att det kommer skapas ett elektromagnetiskt fält

Material: Batteri, skruv, sladd, gem.

Utförande: !. Snurra sladden runt skruven. 2. Koppla in sladden med skruven i batteriets två ändar. 3. vänta. 4. Närma gemet mot skruven.

Resultat: Gemet drogs mot skruven som blev lite varm, skruven kunde hålla uppe gemet.

Slutsats: Om man låter el gå igenom en sladd som är virad runt en skruv så bildas ett elektromagnetiskt fält.

NO fysik frågor om elektricitet och magnetism

1. Hur fungerar magneter: Alla atomer har elektroner runt sig. När de snurrar runt atomen skapar de ett magnetiskt fält. Om atomerna ligger åt samma håll blir det magnetiskt. Om de ligger i oordning blir det inte magnetiskt.
2. hur gör man sin egna elektromagnet: man tar en spik och en sladd. Virar sladden runt spiken. När man sätter på strömmen blir spiken magnetisk. När man stänger av blir den inte magnetisk.
3. Vad har man proppar till: När strömmen blir för stark, om man t.ex. får ström genom sig, bränner en tråd i proppen upp sig själv för att man inte ska dö... eller skada sig allvarligt.  
4. Hur skapas blixtar: När negativt elektriskt ladda partiklar i moln hamnar längst ner i molnet drar de till sig de positivt laddade partiklarna på marken. De drar sedan till sig varandra och skapar en stor blixt.
5. Vem uppfan batteriet och hur såg det ut: A) Alessandro Volta, B) genom att ta olika metaller och lägga filtar doppade i saltsyra i en stapel. Sen kopplade han ihop dem och strömmen flödade.

Svaga och starka syror & baser

Här är en Länk till mina syror och baser =3

Laboration pH surt & basiskt V.2 9/1 2013

Syfte: Lära sig att mäta pH- värde och veta vad som händer med pH- värdet i munnen när man äter och dricker.

Uppgift: Mät pH- värdet i munnen före förtäring och efter förtäring, och efter att ha använt tandkräm.

Hypotes: Jag kommer ha ung. 7 när jag inte ätit, surare, kanske 6- 3, när jag ätit och runt 7- 8 när jag använt tandkrämen.

Material: pH papper, mun, mat/dricka, tandkräm.

Utförande: 

1. Mät pH i munnen
2. Ät/drick
3. Mät pH igen
4. Skölj munnen med tandkräm
5. Mät pH igen

Resultat: 

1. 1. 6 - 7 neutralt
2. 7 - 8 basiskt
3. 7      neutralt

Slutsats: Min hypotes var mest felaktig. Antagligen har min mun ett bra försvar, för när jag åt godisbiten producerades mycket saliv vilket gjorde värdet mer basiskt. Tandkrämen hade pH- värde 8

Felkällor: BTB indikatorerna är inte så exakta, så vi skulle fått mer säkra och exakta svar om vi använt en digital indikator. Alla ser ju också färger olika vilket gör att vi kanske säger något annat än vad vi får.

Förbättringar: Vi kunde använt en digital indikator vilket skulle gett mer exakta svar.

Fakta: Syror fräter på tänderna, därför har man tandkräm (som är basiskt) vilket hjälper till att ta bort syrorna.

Reflektions frågor TK

1. Jag hade först svårt att komma på formen, men sen gick det bra att rita upp allt.

2. Jag kunde försökt att göra min modell mer stabil men annars var allt bra.

3. Jag gjorde nog inga ändringar på modellen...

4. Jag vet inte. Om vi bygger den så som jag ritar den kan den nog lätt ramla ihop.

5. Man formar blocken och sätter dom så att dom sitter bra.

6. Leca = lättklinker tillverkas av kalkfattig lera i en roterande brännugn vid hög temperatur (1100C). Då bildas kulor som sedan gjuts ihop till block med betong.

7. Dom väger inte så mycket, de isolerar och tar inte till sig fukt. Dom är även rätt lätta att såga i.

8. Det är inte så miljövänligt för det går åt rätt så mycket energi när man gör dom.

9. Sten är svårt att forma, trä kan ta upp vatten och tegelstenar brukar men inte göra så stora. Se också nummer 7.

10. För att det blir en jämnare yta så det blir lättare att måla m.m.

Laboration 5/11 2012

Kromatografi: Ett sätt att dela upp ämnen.

Syfte: Lära sig om kromatografi och om vilka färger som finns i blad.

Uppgift: Undersök vilka färgämnen sim finns i blad.

Hypotes: Bladen är fyllda med klorofyll, som är grönt. Därför tror jag att pappret kommer färgas grönt.

Material: Blad, mortel, aceton, bägare, sax, filtrerpapper, spatel, knappnål.

Utförande: Vi klippte blad i mindre bitar och lade i morteln. Därefter hällde vi på aceton och malde bladen tills det blev en grön geggig vätska. Detta hällde vi i en glasbägare. Sedan tog vi en remsa filterpapper och satte den upprätt mot väggen med ena änden ner i blandningen. Efter ett tag tittade vi på filterremsan och noterade vad som hade hänt. 

Resultat: Filterremsan hade fått olika färger i olika band. Först kom grönt (längst ner) sen kom ljusgrönt, gult och sist rött.

Slutsats: Med hjälp av acetonet hade klorofyllet "klättrat" en bit upp på remsan. Över detta kom andra färgämnen som också finns i bladet. Detta visar att min hypotes bara var delvis rätt. 

I blad finns flera typer av klorofyll, grön, gul och röd.

Det finns mest av det gröna klorofyllet, det är därför bladen är gröna.

På hösten bryts det gröna klorofyllet ner. Trädet suger in det och använder som näring. Kvar finns då de andra klorofyllen, gult och rött.

De olika klorofyllen kan fånga upp olika våglängder av ljus.

Ljus är en elektromagnetisk vågrörelse. Mörkare ljus har längre vågrörelse. På hösten går solen ner tidigt, vi har ett mörkare ljus som gult och rött klorofyll kan fånga upp.

Varför delar färgerna upp sig?

Molekyler är olika stora. Stora molekyler väger mer, små molekyler väger mindre. De minsta molekylerna ”vandrar” längst på filterpapper, de största inte lika långt. Den gula färgen vandrar längst, de molekylerna är lättast. Den mörkgröna färgen vandrar minst, de molekylerna är tyngst.

v. 36 Laboration- blandning eller kemisk förening?

Syfte: Förstå vad en kemisk förändring/ kemisk förening är. Lära sig att undersöka ämnens egenskaper.

Uppgift: Undersöka svavel och järns egenskaper före och efter uppvärmning.

Hypotes: Jag tror att svavlet kommer ha samma egenskaper fast vara i först gas form och sen bli flytande. Järnpulvret tror jag kommer först bli flytande och sen stelna till en klump med samma egenskaper.

Material: Svavelpulver, järnpulver, 2 bullformar, provrör, spatel, sked, 

Utförande: 

1. väg upp 4 g järnpulver och 7 g svavelpulver i var sin bullform.

2. Undersök svavel och järns egenskaper.

3. Häll svavel- och järnpulver i ett provrör. Upphetta blandningen i dragskåp.

4. Låt svalna

5. Undersök svavel och järns egenskaper

Resultat: 

Svavels egenskaper före uppvärmning: gult, pulver form, Inte magnetiskt, upplöses inte i vatten, lättare än vatten, hälso farligt.  

Järns egenskaper före uppvärmning: Grått, Magnetiskt, pulver form, löses inte i vatten, tyngre än vatten.

Efter uppvärmning av svavel och järn: har en grå svart klump bildats. Den är lite magnetisk och fast form. Tyngre än vatten, leder lite ström.

Slutsats: När man hettar upp järn och svavel pulver så reagerar de med varandra och det bildas ett nytt ämne.

Det har skett en kemisk reaktion. Det nya ämnet heter järnsulfid. 

Reaktions formel: järn + svavel -> järnsulfid (Kemisk betteckning: Fe + S -> FeS)

Fel källor: Järnsulfid är inte magnetiskt, vår järnsulfid klump var lite magnetiskt. Hade vi upphettat provröret tillräckligt länge hade allt svavel och järn reagerat med varandra. Nu fans det rent järn kvar i klumpen som gör att klumpen är lite magnetiskt. 

27/8. 12 Laboration. Smälta tenn (Sn)

Syfte: Förstå vad en fysikalisk förändring är.

Uppgift: Undersöka tenns egenskaper före och efter uppvärmning.

Material: Tennbit, brännare, tändstickor, degellock, smältdegel (skopa) batteri, lampa och sladdar.

Hypotes:  Jag tror den kommer ha svagare struktur efter att den smält. Och att den kanske kommer ha en lite annan färg. Annan form. 

Utförande:1. Undersök tenns egenskaper före uppvärmning. 2 smält en bit tenn i smält degeln och häll i degellocket. 3.låt svalna. 4. Undersök tenns egenskaper efter uppvärmning.

Resultat: Tenns egenskaper före uppvärmning: Mjuk, Silvrig, lätt, tänjbar, Smältpunkt 232°C, luktar 
metall, silvrig, lätt, tänjbar, leder ström. 
Tenns egenskaper efter uppvärmning: Efter uppvärmning hade tenn samma egenskaper som före förutom färgen.

Slutsats: Jag hade fel på min hypotes. Tennet var nästan likadant förutom att färgen var mörare.

När tennet smälte fick det andra egenskaper, för det blev flytande. När tennet stelnade fick det samma egenskaper som innan. Tennet genomgick en fysikalisk förändring.

Laborationsraport- Löslighet av socker av socker

Syfte: Att veta vad som påskyndar löslighet av socker. 

Uppgift: lösa upp en sockerbit så fort som möjligt i vatten.

Hypotes: Jag tror att det går snabbast om man har varmt vatten, smula sönder sockerbiten och röra om. 

Material: Varmt vatten, krossad sockerbit, glasbägare och spatel.

Utförande: 1.Häller varmt vatten (eller kokar) i en glasbägare

1. Häll i det krossade sockret i vattnet.
2. Rör om...

Resultat: Sockret löstes upp snabbt när vi hade krosat socker, varmt vatten och rörde om.

Slutsats: Vår hypotes stämde bra när vi hade krossat socker och varmt vatten. Men det hade gått snabbare om vi hade fått koka .

Fakta: Sockret löstes upp i vattnet men det försvann inte. Man kunde haft en förbättring kan bara lösa en viss mängd socker när det inte går att lösa upp mer socker så är lösningen mättad. I bägaren har man en blandning av socker och vatten.