Kromatografi: Ett sätt att dela upp ämnen.
Syfte: Lära sig om kromatografi och om vilka färger som finns i blad.
Uppgift: Undersök vilka färgämnen sim finns i blad.
Hypotes: Bladen är fyllda med klorofyll, som är grönt. Därför tror jag att pappret kommer färgas grönt.
Material: Blad, mortel, aceton, bägare, sax, filtrerpapper, spatel, knappnål.
Utförande: Vi klippte blad i mindre bitar och lade i morteln. Därefter hällde vi på aceton och malde bladen tills det blev en grön geggig vätska. Detta hällde vi i en glasbägare. Sedan tog vi en remsa filterpapper och satte den upprätt mot väggen med ena änden ner i blandningen. Efter ett tag tittade vi på filterremsan och noterade vad som hade hänt.
Resultat: Filterremsan hade fått olika färger i olika band. Först kom grönt (längst ner) sen kom ljusgrönt, gult och sist rött.
Slutsats: Med hjälp av acetonet hade klorofyllet "klättrat" en bit upp på remsan. Över detta kom andra färgämnen som också finns i bladet. Detta visar att min hypotes bara var delvis rätt.
I blad finns flera typer av klorofyll, grön, gul och röd.
Det finns mest av det gröna klorofyllet, det är därför bladen är gröna.
På hösten bryts det gröna klorofyllet ner. Trädet suger in det och använder som näring. Kvar finns då de andra klorofyllen, gult och rött.
De olika klorofyllen kan fånga upp olika våglängder av ljus.
Ljus är en elektromagnetisk vågrörelse. Mörkare ljus har längre vågrörelse. På hösten går solen ner tidigt, vi har ett mörkare ljus som gult och rött klorofyll kan fånga upp.
Varför delar färgerna upp sig?
Molekyler är olika stora. Stora molekyler väger mer, små molekyler väger mindre. De minsta molekylerna ”vandrar” längst på filterpapper, de största inte lika långt. Den gula färgen vandrar längst, de molekylerna är lättast. Den mörkgröna färgen vandrar minst, de molekylerna är tyngst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar