torsdag 16 oktober 2014

Brev: Richardt förlåtelse till Henck

Käraste Henck

Jag har en mycket viktig sak att berätta för dig. Jag vet inte om du redan upptäkt den här hemligheten, men jag känner mig skyldig att nu berätta för dig eftersom du är döende. Den kvällen när du nämnde hur snäll jag varit mot dig och din fru kände jag en enorm skuld. Även om det är sant att jag tagit hand om er, har det på senare tid varit av fel anledning. Du och jag har varit goda vänner sedan vi var små. Nu har jag blivit rik, och du min vän har blivit allvarligt sjuk. Din plånbok innehåller inte mycket mer än damm medan ditt hjärta är fyllt med för mycket kärlek och passion. Jag önskar verkligen inte att det hade blivit så här, du förtjänar mer i det här livet än det du har fått. Jag vet att mina ord inte kommer ändra på det som hänt. Jag ber dig inte heller förlåta mig för mina misstag, men plåga inte dig själv resten av det liv du har kvar utöver vad som har hänt. Du må ha märkt hur din fru har avlägsnat sig från dig, mer och mer. Du måste tro mig nu Henck, hon älskar dig väldigt, väldigt mycket. Det var inte bara du, utan även hon som märkte att du var döende och bara hade månader kvar. När hon upptäckte detta försatte det henne i enorm sorg. Hon kom gråtande upp till mitt kontor en dag och berättade för mig vad som hade hänt. Så som jag förstår det tror du att din fru inte längre älskar dig. Det är helt fel, hon kunde inte älska dig mer. Hon kan bara inte tåla att se dig dö med så mycket av hennes liv i dina händer. Det var ett svårt val, men hon behövde komma över dig så snarast möjligt för att inte smärtas så mycket över din död. Hon brukade komma över till mig för tröst och till slut ledde det till att vi bildade ett känslomässigt band. Hon behövde detta, för att få ett liv efter att ditt tagit slut och för era barns skull. Jag kommer inte kunna vara hälften av den man du varit, men det var för din familjs framtid som jag gjorde det.

M.v.h. din trofasta vän, John Richardt.

fredag 10 oktober 2014

Thor Torn

Bra energi är blixtenergi



Vi människor använder mer och mer energi för varje dag som går. Det föds även fler människor som i framtiden kommer använda ännu mer energi. Därför är det alltid bra med nya idéer till förnyelsebar och ekologisk energi. Thor Tornen placeras på platser där det ofta förekommer åskväder. Thor Tornet fångar blixtarna från åskvädret och leder dem in i tornet där dess energi omvandlas till elektrisk energi som vi kan använda. När vädret är lugnt använder sig Thor Tornet av elektriskt laddade partiklar i luften som energikälla. Partikelenergin är inte planerad att hålla en hel stad igång, men däremot ge reservenergi till vissa delar i staden och även till själva Thor Tornet. När ett åskmoln närmar sig använder sig Tornet av den lagrade energin för att leda blixtarna till sin åskledare.
En blixt innehåller väldigt mycket energi, i genomsnitt cirka 2,7x10^6 Wh (eller 2,7 MWh). Ett normalt hushåll förbrukar ungefär 0,05 MWh under ett dygn. Energin från en blixt kan därför försörja runt 56 hushåll i ett helt dygn. Detta är alltså energi-innehållet i en genomsnittlig blixt! I ett åskväder förekommer flera blixtar, i riktigt starka åskväder upp till 1000 blixturladdningar. En del av dessa kan ha energier på upp till 6,5 MWh.
Ett problem som kommer fram när man ska ta till vara på blixtens energi är hur svårt och dyrt det är att omvandla energin till en form som vi kan använda oss av. Även om det är svårt så är det inte en omöjlighet. Idag är det kanske mycket dyrt att bara testa sådan teknologi, men så har det alltid varit med nya uppfinningar. När vi väl har lärt oss hur man gör på det bästa sättet kanske vi kommer till den nivån där vi kan samla upp varenda blixt utan problem. De första Tornen kommer att kosta väldigt mycket, men med teknologins utveckling och att man tillverkar fler Torn kommer kostnaderna sjunka väldigt mycket. 

Blixtar slår vanligen ner på måfå med rätt stora mellanrum vilket många skulle påstå är ett problem med att utnyttja blixtens energi. Lösningen till detta problem har två svar. Det ena är att Thor Torn ska göras billiga men ändå så effektiva som möjligt. Det gör att flera kan placeras ut vilket ökar chansen att en blixt slår ner i någon av dem. Det ger även mer energi, både från infångande av blixtar och även utvinningen av energi från laddade partiklar och strålning. Det andra svaret är att Thor Torn ska ha ett svagt elektro-magnetiskt fält som ska dra åskan närmare Tornen. Eftersom åska är laddade partiklar kommer magnetfältet att dra till sig de områden där det är stor chans för ett blixtnedslag. Tornet kommer även att känna av om molnet är negativt laddat eller positivt. Beroende på vilken laddning det är kommer Tornets spets att svagt ändra sin laddning till den motsatta som finns i molnet. Det ökar chansen ännu mer för att blixten kommer att slå ner i Tornet och därmed kan mer energi överföras.

Något som forskare har observerat är att mycket av energin från blixten går förlorad när energin omvandlas till värme när den slår ner. Det bästa sättet just nu är att bygga Tornen så höga som möjligt. Det gör blixtens väg kortare och då överförs mer energi in i transformatorn och mindre energi blir värme. Det kommer även att öka chansen för att blixten slår ner i Tornet.

För att hjälpa till att tillfredsställa framtidens energibehov kan vi börja samla in det enorma energiinnehållet som finns i blixtar. Det kommer troligen inte att göras på det mest effektiva sättet i början, men det är så vi människor har utvecklats. Vi testar och förbättrar våra idéer för att få fram bättre, starkare och effektivare hjälpmedel för vår överlevnad. I framtiden kommer kanske inte åskväder att ses som ett hot, utan som ett tillfälle att ladda upp stadens energireserver. Thor Torn kommer ge oss nya möjligheter för energiförsörjning då vi utnyttjar naturens krafter i samhällets tjänst. Det är en avgasfri energikälla som är helt förnyelsebar. En källa som ger bra energi från blixtens energi.

Tycker du att den här energikällan låter bra? Sprid idén och hjälp samhället att utvecklas till en bättre och mer hållbar energianvändare.
Källförteckning:
Författare Senast uppdaterad Titel Institution URL Besök datum
Paul Dvorak 20. 8. 2013 How much power in a bolt of lightning Windpower engineering & development http://www.windpowerengineering.com/featured/business-news-projects/how-much-power-in-a-bolt-of-lightning/ Onsdag 24:e september
Alexander Davies Står ej Can we harvest the energy of lightning? How stuff works http://science.howstuffworks.com/environmental/energy/harvest-energy-lightning.htm Fredag 27:e september
SMHI 23. 4. 2014 Blixtars energimängd SMHI http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/blixtars-energimangd-1.3912 Tisdag 30:onde
september
SMHI 23. 4. 2014 Blixtar SMHI http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/blixtar-1.662 Tisdag 30:onde september
Illustrerad vetenskap 13. 10. 2010 Kan energin i en blixt utnyttjas? Illustrerad vetenskap http://illvet.se/teknologi/vaderfenomen/kan-energin-i-en-blixt-utnyttjas Tisdag 30:onde september
Källresonemang:

Källa 1: How much power in a bolt of lightning. Sidan uppdaterades senast för ca. ett år sedan. Det är inte en så stor tidslucka vilket gör texten i sig mer trovärdig. Jag valde att använda informationen eftersom sidan den är tagen ifrån fokuserar och skriver om energi. Tidningen/sidan är mest fokuserad på vindkraftverk, fast det visar bara att de kan ett och annat om energi. Det är inte heller i reklamsyfte och är ett svar på en fråga. Det kan tolkas som att de bara svarade på frågan så gott som möjligt och inte bara lade in slumpmässiga tal.

Källa 2: Can we harvest the energy of lightning. Det står inte när artikeln är skriven eller uppdaterad vilket gör det svårt att bedöma inom det området. Artikeln är skriven och upplagd på sidan howstuffworks.com. Namnet visar på att de svarar på hur saker och ting fungerar. I artikeln skriver de även om en intervju de hade med Alternative energy holdings. Företaget hade försökt att bygga en maskin som skulle utnyttja kraften i en blixt. De misslyckades men sa sa själva att om man bara la in tillräckligt mycket pengar och undersökning skulle det gå. ”It’s not black magic, it’s just math and science, and it could happen”. Eftersom de intervjuade ett företag som hade testat sådan teknik gör källan mer trovärdig.

Källa 3: Blixtars energimängd. Sidan uppdaterades senast 23 april 2014. Eftersom det är under detta året gör det informationen mycket trovärdig. Artikeln är även skriven av SMHI som är ett statlig institut som håller på med miljö och väder. Eftersom de lägger ner tid och pengar på undersökningar om väder gör det sidan till en mycket tillförlitlig källa.

Källa 4: Blixtar: Den här sidan uppdaterades senast samma datum som den förra (källa 3). Den är skriven av samma institut (SMHI) vilket gör att samma resonemang gäller. Texten låter även trovärdig utifrån innehållet. Den innehåller mest grundläggande information om blixtar. Därför fick jag ingen ny information från denna källa, men en referens till sådant jag redan kunde.

Källa 5: Kan energin i en blixt utnyttjas? Sidan är uppdaterad för fyra år sedan, oktober 2010. Även om den här källan är gammal valde jag den på grund av olika anledningar. Den är skriven av Illustrerad Vetenskap som är en tidning som fördjupar sig i vetenskapliga frågor, som t.ex. energin i en blixt. En annan anledning är att forskningsområdet angående energiupptaget från blixtar inte ändrats så mycket på de fyra åren som gått sedan artikeln skrevs. Instrumenten som används för att undersöka blixtar och dess energiinnehåll har inte heller ändrats speciellt mycket, i alla fall inte tillräckligt för att denna källa ska vara oanvändbar p.g.a. ålder.

En källa jag inte använde var Tors hammare styrs från rymden. Den här artikeln var skriven av Svenska Dagbladet. Den var senast uppdaterad den 5:e juni 2013. Jag använde inte informationen eftersom det var inget jag hade användning av. De skrev om ryska forskare som hade en teori om att blixtar slår ner p.g.a. kosmisk strålning som träffar elektroner med högt energiinnehåll. Jag kände att detta var inget som jag behövde i min text, förutom att det kunde vara kul fakta.