Tiden gick. Flera tusen pund utfästes till den som kunde hitta mördaren Edward Hyde. Men Hyde hade försvunnit från Jordens yta. Man lyckades spåra upp åtskilligt ur hans förflutna, allt av vanärande art och andra avskyvärda saker. Men efter ett tag gick Utterson tillbaks till lugna jag. Dr.Jekyll började visa sig igen och umgås med sina vänner. Men en dag när Utterson skulle gå och hälsa på sin vän var dörren stängd. Och så fortsate det tills Utterson blev van.
En dag hälsade han doktor Lanyon. Lanyon berättade att han brutit alla band med dr.Jekyll. När Utterson kom hem den dagen skrev han ett brev till dr.Jekyll, där han frågade varför Lanyon och han brutit sin vänskap. Hans brev besvaras snabbt där dr.Jekyll skriver att han håller med Lanyon om att dom brutit sin vänskap, men inte varför.
När Utterson var ute på en av sina dagliga promenader med Enfield, gick dom förbi Jekylls fönster, där han satt på sitt rum. Dom ropade och sa hej och doktorn förklarade att han var dålig, mycket dålig. Utterson besvarade att han sitter inne för mycket och borde ta en promenad med dom. När Jekyll avvisar detta föreslår Utterson att dom går upp till honom. Men det går inte för det är så stökigt. När Utterson säger att dom då kan stå och prata genom fönstret, börjar Jekyll le, men leendet förvräng till en blod isande grimas och Jekyll stänger fönstret.
En afton efter middagen kom Poole, Jekylls trogne bekänt, på besök. Han förklara att något har hänt med Jekyll, att han blivit mördad och någon annan sitter nu inne på hans rum...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar